"Är det okej att en och samma person har totalt olika (till viss del motsatta) moraliska egenskaper på fritiden och på arbetet?
T.ex. får ju Mr. Reinfeldt på sin fritid inte gå över till sin granne och säga "Hörru, om du fortsätter röka i trädgården så det blåser in på min altan låser jag in dig i min källare!", däremot kan han (teoretiskt åtminstone) driva igenom en lag med samma resultat när han är på jobbet.
Ett annat exempel är polisen som absolut inte får skjuta någon på vägen till jobbet, men så fort han kommer dit MÅSTE skjuta folk i vissa situationer."
En överväldigande majoritet svarade ja på den frågan. Så som jag tolkar frågan (kan väl knappt tolkas så mycket annorlunda?) betyder det att ni alltså tycker att moral är något glidande, varierande, flytande - inte något som är hugget i sten.
Jag delar inte den åsikten och anser mig ha rätt bra argument för min sak, men är helt enkelt för trött för att gå djupare in på det nu. En annan gång säkert, även om det är betydligt smidigare att ta sånt när man kan diskutera saken i realtid istället för att jag skriver en lång harang och nån pulveriserar alla mina argument genom att motbevisa nåt jag hävdar redan i första stycket...
Den andra frågan: "Är det okej att bryta mot 'dumma' lagar?"
Här svarade de flesta som jag tycker och det är glädjande att det är så få som tycker att "lagen är trots allt lagen och den skall följas i alla lägen!" En lagom (dvs väldigt stor) dos av förakt och motstånd mot lagstiftarna och översittarna tror jag är hälsosamt.
tisdag 18 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar