Här sitter jag och lyssnar på Governor Andy på fredagskvällen. "Babylon kan aldrig tona ner våran reggaeprofil"...
Vi står tillsammans mot "babylon". Ändå är det allmänt spritt att liberaler (libertarianer) och vänsterfolk är totalt väsensskilda.
Så är icke fallet.
Det första steget på resan är i samma riktning. Där vi monterar ner dagens soppa som utgörs av stat och "kapital" i en ohelig union.
Sen kommer vi till T-korsningen.
Där jag och ett gäng andra vill svänga höger ut på motorvägen mot välstånd och utveckling.
"De andra" vill istället svänga vänster in på en grusväg som sakta men säkert leder tillbaks till den stora staten som kväver och svälter allt i sin närhet.
Där i korsningen står jag kvar så länge jag vågar och försöker vinka av folk till höger mot välståndets motorväg. Vissa förstår mig, vissa vågar inte tro att det är så enkelt och en del kör helt enkelt för fort och har redan siktet till vänster så det inte spelar nån roll hur tydligt jag pekar.
Sånt är livet. Blotta tanken på att jag kanske lyckas dirigera nån enstaka vilsen bilist åt rätt håll är tillräcklig motivation för att fortsätta vägvisandet.
fredag 12 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Ojoj, här luktar hybris..
Jag var faktiskt sjukt nära att skriva in ett PS på slutet om att nu kommer säkert anklagelser från vänster om storhetsvansinne! =)
Skrev t.o.m. men tog bort det eftersom det kändes onödigt. Tydligen inte.
Men det är inte annat än väntat eftersom alla som vågar sticka ovanför den grå massan är farliga för er kollektivister. Kollektivet framför allt, ingen får glänsa starkare...
Förresten, påminn mig: är du kommunist eller "bara" vanlig hederlig socialist?
Jag ser inte på kollektivet som en massa utan individer. Vi är alla individer som tillsammans bildar ett kollektiv, men det gör oss inte mindre till individer. Det är skillnad på att inte vara individualist och inte se individen.
Tycker du då inte att individerna ska få göra individuella val? Isåfall, hur stor ska den individuella friheten vara i ditt tycke?
Jag har fått för mig att du inte tycker att någon ska få använda sina resurser som den själv vill, därför borde det ju finnas en gräns för när friheten blir "dålig"?
Gränsen har passerats när stor del av befolkningen (globalt sett samt inom vissa stater) lever i extrem fattigdom medan en liten del lever fett på resurser som i mina ögon borde vara gemensamma. Du pratar om individen och individens resurser - men var kommer de resurserna ifrån? Hur ser förhållandet fattig-rik ut ur ditt perspektiv?
Gemensamma resurser a'la kommunism alltså?
Isåfall, vilka kommer jobba och varför? Om alla ändå ska dela på allt, varför skulle nån anstränga sig? Är inte risken överhängande att alla skulle sitta hemma och slöa eftersom de ändå får allt de behöver (så länge det finns att ta av, dvs inte så länge) och inte får behålla överskottet om de jobbar mer än andra?
Individens resurser kommer från att han eller hon utför ett arbete som någon annan efterfrågar. Jag vet inte vad du menar med förhållandet fattig-rik, det får du förklara.
Jag tror inte att människor fungerar på det sätt som du tror.
Och vad gäller förhållandet fattig-rik; hur kommer det sig att vissa är rika medan andra är fattiga ?
Om människor är så godhjärtade och generösa att de flesta gärna sliter för andras skull helt frivilligt, varför kan då inte ett helt frivilligt samhälle fungera? Det är ju det "ni" brukar säga att det inte gör; folk vill inte ge pengar till de som behöver, därför måste vi ha lagar och skatter som tvingar folk att hjälpa mindre bemedlade.
Det finns ingen enkel förklaring till att vissa är fattiga medan andra är rika. Det finns miljontals individuella anledningar till fattigdom respektive rikedom, om vi nu talar rent finansiellt och bortser från att "man kan vara rik på andra sätt", vilket ju är helt sant.
Om man ser förhållandet rik-fattig ur ett globalt perspektiv så blir det ju väldigt tydligt att somliga kan vara rika just pga att andra är fattiga. Och jag vet inte hur du ser på den saken, men för min del känns det inte okej.
Att du ser ekonomi som ett nollsummespel tar bort all trovärdighet på den fronten och gör en diskussion meningslös.
Anledningen till att det inte känns okej kanske är att det inte är så?
Att någon vinner betyder inte automatiskt att någon annan förlorar. Det vanliga i ett utbyte är ju att båda sidor tjänar på det, annars skulle det inte bli någon affär.
Vad menar du med nollsummespel?
Och vad tycker du om handel i de fall som det inte rör sig om utbyte utan om exploatering?
Nollsummespel: att det finns en viss mängd "rikedom" och att för att vissa ska få mer måste de ta av andra.
Handel kan aldrig vara exploatering. Då är det inte handel. Det är helt olika saker.
Jag säger inte att det finns en viss mängd rikedom, men jag säger att vissa tjänar (ekonomiskt) på att trampa på andra.
Definitivt tjänar vissa på det. Jag säger inte emot.
Skicka en kommentar