Vad är det med mig och tystnad egentligen?

Ibland kan jag vräka på med musik överdrivet högt och njuta av basens dunkande.

Andra gånger vill jag helst inte ha nåt ljud alls, förutom möjligen lite fågelkvitter.


T.ex. när jag äter frukost och läser tidningen på morgonen, det enda som hörs är prasslet från sidorna. Helt tyst i övrigt, och jag älskar det! Inte ett ljud på en halvtimme, hur skönt som helst. Det är väl för att det krävs lite balans i livet.





Spelade in nåt som verkade kul igår kväll på Kunskapskanalen(!!), nåt med en brittisk religionsmotståndare som t.ex. åkte runt på diverse religiösa friskolor och pratade med rektorer och sånt. Såg bara lite i början, sen började Mythbusters men jag ska titta på det senare idag eller imorgon. Sen kommer säkert nåt informativt inlägg här.



Vitvinsvinäger.