Jag tänker posta hela serien här i bloggen, ett avsnitt då och då. Förväntar mig inte att nån kommer kolla på hela, men förhoppningsvis en eller ett par av er. Alla borde i alla fall göra det. De första delarna är inte så där hyperintressanta tycker jag, men lägger en ganska viktig grund för fortsättningen.
För den som tycker det är segt att sitta och kolla på en youtubefilm och inte göra nåt annat i en halvtimme eller mer finns hela serien även som podcast (del 1 här). Då kan ni lyssna medan ni pysslar med annat, t.ex. diskar, städar eller kör bil. Rekommenderar det varmt.
Visar inlägg med etikett filosofi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett filosofi. Visa alla inlägg
onsdag 21 april 2010
fredag 12 mars 2010
Sorgligt på nåt sätt
Här sitter jag och lyssnar på Governor Andy på fredagskvällen. "Babylon kan aldrig tona ner våran reggaeprofil"...
Vi står tillsammans mot "babylon". Ändå är det allmänt spritt att liberaler (libertarianer) och vänsterfolk är totalt väsensskilda.
Så är icke fallet.
Det första steget på resan är i samma riktning. Där vi monterar ner dagens soppa som utgörs av stat och "kapital" i en ohelig union.
Sen kommer vi till T-korsningen.
Där jag och ett gäng andra vill svänga höger ut på motorvägen mot välstånd och utveckling.
"De andra" vill istället svänga vänster in på en grusväg som sakta men säkert leder tillbaks till den stora staten som kväver och svälter allt i sin närhet.
Där i korsningen står jag kvar så länge jag vågar och försöker vinka av folk till höger mot välståndets motorväg. Vissa förstår mig, vissa vågar inte tro att det är så enkelt och en del kör helt enkelt för fort och har redan siktet till vänster så det inte spelar nån roll hur tydligt jag pekar.
Sånt är livet. Blotta tanken på att jag kanske lyckas dirigera nån enstaka vilsen bilist åt rätt håll är tillräcklig motivation för att fortsätta vägvisandet.
Vi står tillsammans mot "babylon". Ändå är det allmänt spritt att liberaler (libertarianer) och vänsterfolk är totalt väsensskilda.
Så är icke fallet.
Det första steget på resan är i samma riktning. Där vi monterar ner dagens soppa som utgörs av stat och "kapital" i en ohelig union.
Sen kommer vi till T-korsningen.
Där jag och ett gäng andra vill svänga höger ut på motorvägen mot välstånd och utveckling.
"De andra" vill istället svänga vänster in på en grusväg som sakta men säkert leder tillbaks till den stora staten som kväver och svälter allt i sin närhet.
Där i korsningen står jag kvar så länge jag vågar och försöker vinka av folk till höger mot välståndets motorväg. Vissa förstår mig, vissa vågar inte tro att det är så enkelt och en del kör helt enkelt för fort och har redan siktet till vänster så det inte spelar nån roll hur tydligt jag pekar.
Sånt är livet. Blotta tanken på att jag kanske lyckas dirigera nån enstaka vilsen bilist åt rätt håll är tillräcklig motivation för att fortsätta vägvisandet.
fredag 5 mars 2010
Äntligen färdig
Idag läste jag de sista sidorna av den härliga men stundtals lite (med betoning på lite) sega boken "The Fountainhead".
Slutdelen var på sätt och vis lite "tråkig men bra". Svårt att förklara utan att avslöja för mycket så jag får helt enkelt rekommendera samtliga att läsa den så får ni se själva!
Boken i stort handlar om "second-handers"; människor som lever sina liv för och/eller av andra människor istället för att leva för sig själva. Sorgliga typer som det tydligen fanns många av på 30-40-talet och som det definitivt finns väldigt många idag.
Såna som förespråkar saker som altruism och givmildhet som de största dygderna.
Såna som sätter likhetstecken mellan egoism och ondska.
Såna som inte tycker och tänker själva.
Såna som gör vad som helst för andras uppmärksamhet och acceptans.
Och om deras motsats, Howard Roark. Arkitekten som inte lyder någon. Ibland är han lite väl överdriven för att vara så "perfekt" som möjligt, men det kan man stå ut med. Jag gjorde det i alla fall.
Det bästa är att den finns på svenska för skamligt billiga TJUGOEN KRONOR på Bokus just nu!
Jag är osäker på hur bra översättningen är, så för att vara säker på samma trevliga bokupplevelse som jag fick kan jag rekommendera den engelska versionen här, 88 kronor - även det rena rånet!
Slutdelen var på sätt och vis lite "tråkig men bra". Svårt att förklara utan att avslöja för mycket så jag får helt enkelt rekommendera samtliga att läsa den så får ni se själva!
Boken i stort handlar om "second-handers"; människor som lever sina liv för och/eller av andra människor istället för att leva för sig själva. Sorgliga typer som det tydligen fanns många av på 30-40-talet och som det definitivt finns väldigt många idag.
Såna som förespråkar saker som altruism och givmildhet som de största dygderna.
Såna som sätter likhetstecken mellan egoism och ondska.
Såna som inte tycker och tänker själva.
Såna som gör vad som helst för andras uppmärksamhet och acceptans.
Och om deras motsats, Howard Roark. Arkitekten som inte lyder någon. Ibland är han lite väl överdriven för att vara så "perfekt" som möjligt, men det kan man stå ut med. Jag gjorde det i alla fall.
Det bästa är att den finns på svenska för skamligt billiga TJUGOEN KRONOR på Bokus just nu!
Jag är osäker på hur bra översättningen är, så för att vara säker på samma trevliga bokupplevelse som jag fick kan jag rekommendera den engelska versionen här, 88 kronor - även det rena rånet!
torsdag 29 oktober 2009
Nåt att tänka på
Ska alltid den som har mer ge till den som har mindre? Är det en moralisk plikt?
Oavsett om det gäller pengar, förmåga, tid, ork eller vad det må vara.
Rösta till höger, kommentera här.
Oavsett om det gäller pengar, förmåga, tid, ork eller vad det må vara.
Rösta till höger, kommentera här.
söndag 18 oktober 2009
onsdag 9 september 2009
Håll i hatten, du kanske snart inser nåt viktigt!
Här kommer jag att våldföra mig på användandet av premisser för att dra en slutsats. Premisser ska så vitt jag förstår (och tycker själv) vara ganska korta koncisa påståenden, medan jag svävar ut lite grann för att vara så tydlig som möjligt. Lev med det.
Premiss 1:
"Moraliska regler" eller "Universellt föredraget beteende" är ett slags rättesnören eller regler som gäller för ALLA människor vid ALLA tidpunkter i historien. Dessa moraliska regler kan vara individuella men i botten verkar ligga nån slags "medfödd" moraluppfattning som gör att många delar de grundläggande reglerna.
Exempel: man ska inte gå fram till någon helt okänd person och skjuta ihjäl denne. Eller mer generellt - man ska inte döda någon annat än som sista utväg i självförsvar.
OBSERVERA: En moralisk regel som gäller för en person gäller alltså för alla. Man kan inte ändra en moralisk regel, t.ex. "nu är jag vuxen (18 år) så nu får jag göra X, det fick jag inte förr". Då är det inte en moralisk regel utan snarare en åsikt i stil med "jag tycker gult är fult".
Premiss 2:
Om jag äger något (som jag skapat själv eller köpt i en frivillig transaktion) så har ingen annan rätt att ta det ifrån mig mot min vilja. Omvänt har jag inte rätt att ta något från någon annan mot hans eller hennes vilja. Detta är omoraliskt och alltså vad vi i dagligt tal kallar "stöld".
Premiss 3:
Ovanstående gäller givetvis även om stölden utförs av flera människor, t.ex. en maffiagrupp eller en rånarliga. Att det skulle vara bättre för att det är flera gärningsmän är en ganska befängd tanke.
Premiss 4:
Regeln i premiss 2 gäller också oavsett vad syftet med stölden är. Att stjäla pengar av någon för att köpa mat åt sina barn eller betala tandläkarbesök är, trots det goda syftet, inte moraliskt acceptabelt. Accepteras vissa stölder kommer det snart missbrukas av personer som egentligen inte alls behöver stjäla för sin överlevnad. Alltså bör stöld oavsett syfte anses omoraliskt.
Sammanfattning av premisserna:
Det finns moraliska regler, även kallat universellt föredraget beteende. En moralisk regel är att ingen får ta någon annans egendom utan tillåtelse. Detta oavsett vad tjuven/tjuvarna har tänkt göra med föremålet eller pengarna. Att det är flera tjuvar gör ingen skillnad ur moralisk synvinkel.
Slutsats 1:
Det är inte moraliskt försvarbart om den ryska maffian stjäl pengar av dig för att bygga ett barnhem i Moskva.
Slutsats 2:
Det är inte moraliskt försvarbart om Hasse Hård rånar dig i en mörk gränd för att köpa heroin.
Slutsats 3:
Det är inte moraliskt försvarbart om Hasse Hård rånar dig i en solig park för att köpa kläder till sin 2-åriga dotter.
Slutsats 4:
Det är inte moraliskt försvarbart om den svenska staten stjäl pengar av dig för att skicka soldater till Afghanistan.
Slutsats 5:
Det är inte moraliskt försvarbart om den svenska staten stjäl pengar av dig för att bygga ett barnsjukhus i Stockholm.
Av slutsatserna 1,2,3,4 och 5 utkristalliseras ett mönster som tyder på följande:
Det är omoraliskt av den svenska staten (eller någon stat) att stjäla pengar, dvs ta ut "skatt" som du inte frivilligt ger ditt medgivande till.
Det känns lite synd att komma här och förstöra för Mona Sahlin ("det är häftigt att betala skatt"..?) och hennes gelikar. Dessutom önskar jag att jag slapp framstå som en "jag vill behålla mina pengar sen skiter jag i resten av samhället"-kille, men det känns verkligen som om det är dags att försöka göra några fler medvetna om det här.
Skatt är omoraliskt, skatt är dåligt, skatt är stöld.
Detsamma kan troligen även sägas om staten. Jag återkommer i den frågan. Om inte annat så är staten onödig vilket jag säkert kommer utveckla inom kort.
Kan nån knäcka det här resonemanget, fint, övertyga mig! Men gör det seriöst, logiskt och genomtänkt. Jag klarar mig utan kommentarer som "du är en oempatisk idiot" eller "kapitalistsvin" eller "skatt behövs, så är det bara! (för det har mamma sagt, så det så)".
Den förste som på nåt vis kan "bevisa" (dvs påvisa starka logiska samband som tyder på) att stöld är fel när man lär sin dotter att inte stoppa godis i fickorna på ICA men att Reinfeldt/Persson/Palme/Obama med sitt anhang har RÄTT att ta utan att fråga, den ska få ett hejdundrande hedersomnämnande på denna blogg, det kan jag lova.
Godnatt!
Premiss 1:
"Moraliska regler" eller "Universellt föredraget beteende" är ett slags rättesnören eller regler som gäller för ALLA människor vid ALLA tidpunkter i historien. Dessa moraliska regler kan vara individuella men i botten verkar ligga nån slags "medfödd" moraluppfattning som gör att många delar de grundläggande reglerna.
Exempel: man ska inte gå fram till någon helt okänd person och skjuta ihjäl denne. Eller mer generellt - man ska inte döda någon annat än som sista utväg i självförsvar.
OBSERVERA: En moralisk regel som gäller för en person gäller alltså för alla. Man kan inte ändra en moralisk regel, t.ex. "nu är jag vuxen (18 år) så nu får jag göra X, det fick jag inte förr". Då är det inte en moralisk regel utan snarare en åsikt i stil med "jag tycker gult är fult".
Premiss 2:
Om jag äger något (som jag skapat själv eller köpt i en frivillig transaktion) så har ingen annan rätt att ta det ifrån mig mot min vilja. Omvänt har jag inte rätt att ta något från någon annan mot hans eller hennes vilja. Detta är omoraliskt och alltså vad vi i dagligt tal kallar "stöld".
Premiss 3:
Ovanstående gäller givetvis även om stölden utförs av flera människor, t.ex. en maffiagrupp eller en rånarliga. Att det skulle vara bättre för att det är flera gärningsmän är en ganska befängd tanke.
Premiss 4:
Regeln i premiss 2 gäller också oavsett vad syftet med stölden är. Att stjäla pengar av någon för att köpa mat åt sina barn eller betala tandläkarbesök är, trots det goda syftet, inte moraliskt acceptabelt. Accepteras vissa stölder kommer det snart missbrukas av personer som egentligen inte alls behöver stjäla för sin överlevnad. Alltså bör stöld oavsett syfte anses omoraliskt.
Sammanfattning av premisserna:
Det finns moraliska regler, även kallat universellt föredraget beteende. En moralisk regel är att ingen får ta någon annans egendom utan tillåtelse. Detta oavsett vad tjuven/tjuvarna har tänkt göra med föremålet eller pengarna. Att det är flera tjuvar gör ingen skillnad ur moralisk synvinkel.
Slutsats 1:
Det är inte moraliskt försvarbart om den ryska maffian stjäl pengar av dig för att bygga ett barnhem i Moskva.
Slutsats 2:
Det är inte moraliskt försvarbart om Hasse Hård rånar dig i en mörk gränd för att köpa heroin.
Slutsats 3:
Det är inte moraliskt försvarbart om Hasse Hård rånar dig i en solig park för att köpa kläder till sin 2-åriga dotter.
Slutsats 4:
Det är inte moraliskt försvarbart om den svenska staten stjäl pengar av dig för att skicka soldater till Afghanistan.
Slutsats 5:
Det är inte moraliskt försvarbart om den svenska staten stjäl pengar av dig för att bygga ett barnsjukhus i Stockholm.
Av slutsatserna 1,2,3,4 och 5 utkristalliseras ett mönster som tyder på följande:
Det är omoraliskt av den svenska staten (eller någon stat) att stjäla pengar, dvs ta ut "skatt" som du inte frivilligt ger ditt medgivande till.
Det känns lite synd att komma här och förstöra för Mona Sahlin ("det är häftigt att betala skatt"..?) och hennes gelikar. Dessutom önskar jag att jag slapp framstå som en "jag vill behålla mina pengar sen skiter jag i resten av samhället"-kille, men det känns verkligen som om det är dags att försöka göra några fler medvetna om det här.
Skatt är omoraliskt, skatt är dåligt, skatt är stöld.
Detsamma kan troligen även sägas om staten. Jag återkommer i den frågan. Om inte annat så är staten onödig vilket jag säkert kommer utveckla inom kort.
Kan nån knäcka det här resonemanget, fint, övertyga mig! Men gör det seriöst, logiskt och genomtänkt. Jag klarar mig utan kommentarer som "du är en oempatisk idiot" eller "kapitalistsvin" eller "skatt behövs, så är det bara! (för det har mamma sagt, så det så)".
Den förste som på nåt vis kan "bevisa" (dvs påvisa starka logiska samband som tyder på) att stöld är fel när man lär sin dotter att inte stoppa godis i fickorna på ICA men att Reinfeldt/Persson/Palme/Obama med sitt anhang har RÄTT att ta utan att fråga, den ska få ett hejdundrande hedersomnämnande på denna blogg, det kan jag lova.
Godnatt!
måndag 17 augusti 2009
Blääääää
Känns inte som om jag kommer klara den här tentan. Men jag ska iaf försöka och hoppas. Som vanligt med allting borde jag ha börjat tidigare.
Menmen, den tiden den sorgen. Tiden läker alla sår. Efter regn kommer solsken, och så vidare.
Det KAN ju lyckas. Konstigare saker har hänt. Men om inte så får jag väl fundera ut nån bra lösning. Har några alternativa planer som kan funka. Vi får se.
Har tänkt locka mig själv med att erbjuda flygcert som belöning för klarad tenta. Fast jag kommer säkert skaffa det även om jag inte klarar den. Vi får se.
Kommer troligen inte skriva nåt mer förrän på onsdag eftermiddag, dvs efter genomförd tenta.
Då får ni nog besked om hur det gick.
HOPPAS.
Fast det är klart, varje misslyckande bjuder på en ny möjlighet!
Tänk på det alla ni (vi) som är rädda att misslyckas med saker och ting.
Tiden tickar på, sen får man försöka stoppa in en så bra blandning av "kul nu" och "kul sen" som man bara kan.
Sånt som varken erbjuder "kul nu" eller "kul sen" kan man bara slänga bort. Life's too short!
Menmen, den tiden den sorgen. Tiden läker alla sår. Efter regn kommer solsken, och så vidare.
Det KAN ju lyckas. Konstigare saker har hänt. Men om inte så får jag väl fundera ut nån bra lösning. Har några alternativa planer som kan funka. Vi får se.
Har tänkt locka mig själv med att erbjuda flygcert som belöning för klarad tenta. Fast jag kommer säkert skaffa det även om jag inte klarar den. Vi får se.
Kommer troligen inte skriva nåt mer förrän på onsdag eftermiddag, dvs efter genomförd tenta.
Då får ni nog besked om hur det gick.
HOPPAS.
Fast det är klart, varje misslyckande bjuder på en ny möjlighet!
Tänk på det alla ni (vi) som är rädda att misslyckas med saker och ting.
Tiden tickar på, sen får man försöka stoppa in en så bra blandning av "kul nu" och "kul sen" som man bara kan.
Sånt som varken erbjuder "kul nu" eller "kul sen" kan man bara slänga bort. Life's too short!
söndag 12 juli 2009
"Positiv och negativ ekonomi"
En direkt översättning av mig som kanske inte är riktigt korrekt men jag hittar inget annat i frågan. Hörde om det här idag i en av alla dessa podcasts som jag lyssnar på. När jag googlar verkar det finnas en ganska annorlunda definition av "positive economics" men jag väljer att ignorera det faktumet just nu.
Det hela handlar om huruvida man gör något av en positiv eller negativ anledning.
Negativ ekonomi är när du gör något för att slippa nåt otrevligt.
Positiv ekonomi är när du gör något för att vinna nåt trevligt.
Exempel 1:
Du ser en ny fin mobiltelefon som du gärna vill ha. Du betalar kassören 2000 kronor för att få mobiltelefonen. Du har utövat positiv ekonomi och känner dig nöjd trots att du är 2000 kronor fattigare.
Exempel 2:
Du går i en mörk gränd när en skum person kommer fram och föreslår affären "ge mig dina pengar eller så skjuter jag dig!". Du tänker "jag vill helst inte bli skjuten" och ger honom dina 2000 kronor. Nu har du utövat negativ ekonomi och känner dig inte så nöjd, trots att du fortfarande lever.
Det hela behöver inte alls ha med pengar att göra. Det har i grund och botten med vilja att göra. Lust/olust. Tvång/frivillighet.
Ett annat exempel är när du går på nån tråkig fest hos nån du egentligen inte gillar med en massa människor du inte trivs med. Du kanske känner att du måste för att ni har känt varandra så länge eller för att du annars kommer ses som en tråkig typ eller av nån annan anledning. Anledningen är egentligen inte så viktig så länge den inte är "jag vill". Gör du något för att du måste eller tror att du måste eller känner att du måste så är det "negativ ekonomi".
När du istället sitter hemma den där fredagkvällen och slötittar på nån halvdålig film eller bakar kakor eller hoppar hopprep bara för att du vill är det däremot "positiv ekonomi" och du kommer förmodligen inte ligga och gräma dig över det.
Ännu ett exempel är "tunga droger". Jag har inga tvivel mot att en heroinist börjar för att han vill uppnå överjordisk lycka och välmående. En känsla som förmodligen är mer underbar än vad vi odrogade människor ens kan tänka oss. Fullt förståeligt att man vill uppleva det. Efter en viss tid av regelbundet heroinskjutande kommer dock förhållandena ändras. Den där sprutan lockar inte längre för att det är så härligt. Den blir till ett måste för att inte dras ner i abstinensens avgrundsplågor. Heroinet har gått från positivt till negativt.
Negativa saker är (surprise!) inte positivt så jag uppmanar alla att fundera på om det är nåt ni borde sluta med.
Det kan ju vara värt att ha med eventuella framtida positiva saker i beräkningen. Den där odrägliga gammelmostern må vara en plåga att besöka men kanske kan det belönas med ett fint arv om några år? Att hålla god min när chefen säger nåt idiotiskt kanske känns dumt just då men att göra sig till ovän med honom kanske är sämre i långa loppet. Dom där tusenlapparna som kommer in på kontot varje månad är ju bra att ha...
Det hela handlar om huruvida man gör något av en positiv eller negativ anledning.
Negativ ekonomi är när du gör något för att slippa nåt otrevligt.
Positiv ekonomi är när du gör något för att vinna nåt trevligt.
Exempel 1:
Du ser en ny fin mobiltelefon som du gärna vill ha. Du betalar kassören 2000 kronor för att få mobiltelefonen. Du har utövat positiv ekonomi och känner dig nöjd trots att du är 2000 kronor fattigare.
Exempel 2:
Du går i en mörk gränd när en skum person kommer fram och föreslår affären "ge mig dina pengar eller så skjuter jag dig!". Du tänker "jag vill helst inte bli skjuten" och ger honom dina 2000 kronor. Nu har du utövat negativ ekonomi och känner dig inte så nöjd, trots att du fortfarande lever.
Det hela behöver inte alls ha med pengar att göra. Det har i grund och botten med vilja att göra. Lust/olust. Tvång/frivillighet.
Ett annat exempel är när du går på nån tråkig fest hos nån du egentligen inte gillar med en massa människor du inte trivs med. Du kanske känner att du måste för att ni har känt varandra så länge eller för att du annars kommer ses som en tråkig typ eller av nån annan anledning. Anledningen är egentligen inte så viktig så länge den inte är "jag vill". Gör du något för att du måste eller tror att du måste eller känner att du måste så är det "negativ ekonomi".
När du istället sitter hemma den där fredagkvällen och slötittar på nån halvdålig film eller bakar kakor eller hoppar hopprep bara för att du vill är det däremot "positiv ekonomi" och du kommer förmodligen inte ligga och gräma dig över det.
Ännu ett exempel är "tunga droger". Jag har inga tvivel mot att en heroinist börjar för att han vill uppnå överjordisk lycka och välmående. En känsla som förmodligen är mer underbar än vad vi odrogade människor ens kan tänka oss. Fullt förståeligt att man vill uppleva det. Efter en viss tid av regelbundet heroinskjutande kommer dock förhållandena ändras. Den där sprutan lockar inte längre för att det är så härligt. Den blir till ett måste för att inte dras ner i abstinensens avgrundsplågor. Heroinet har gått från positivt till negativt.
Negativa saker är (surprise!) inte positivt så jag uppmanar alla att fundera på om det är nåt ni borde sluta med.
Det kan ju vara värt att ha med eventuella framtida positiva saker i beräkningen. Den där odrägliga gammelmostern må vara en plåga att besöka men kanske kan det belönas med ett fint arv om några år? Att hålla god min när chefen säger nåt idiotiskt kanske känns dumt just då men att göra sig till ovän med honom kanske är sämre i långa loppet. Dom där tusenlapparna som kommer in på kontot varje månad är ju bra att ha...
lördag 13 juni 2009
Pension
Lyssnar på Stefan Molyneux igen nu.
Handlar lite om den magiska förvandlingen som sker när man fyller 65, när man plötsligt istället för att vara tvingad att betala pengar får tillbaks pengar. Om det är en absolut rättighet för 65-och-äldre-åringar att ta pengar från alla andra (som man absolut kan få tycka) så är pensionssystemet helt onödigt. Dom skulle lika gärna kunna gå till närmsta yngling och kräva av dom lite pengar på lagligt vis.
Är det däremot INTE det så är den statliga inblandningen OCKSÅ helt onödig! Alla kan då istället på helt egen hand spara pengar genom livet för att använda när dom slutar jobba. Då skulle man dessutom kunna lägga undan betydligt mindre (och ändå få lika mycket i slutändan) än vad man betalar in till staten för att sköta om ens pengar. Dessutom skulle då pengarna verkligen gå till ens egen pension istället för att gå till andra saker som gör att yngre generationer istället får betala ens egna pension PLUS mer.
Det blir en ond spiral där alla får betala mer och mer och får ut mindre och mindre av sina egna pengar eftersom staten slänger iväg pensionspengarna på annat.
Statlig pension - VERY BAD! Bort med det!
Handlar lite om den magiska förvandlingen som sker när man fyller 65, när man plötsligt istället för att vara tvingad att betala pengar får tillbaks pengar. Om det är en absolut rättighet för 65-och-äldre-åringar att ta pengar från alla andra (som man absolut kan få tycka) så är pensionssystemet helt onödigt. Dom skulle lika gärna kunna gå till närmsta yngling och kräva av dom lite pengar på lagligt vis.
Är det däremot INTE det så är den statliga inblandningen OCKSÅ helt onödig! Alla kan då istället på helt egen hand spara pengar genom livet för att använda när dom slutar jobba. Då skulle man dessutom kunna lägga undan betydligt mindre (och ändå få lika mycket i slutändan) än vad man betalar in till staten för att sköta om ens pengar. Dessutom skulle då pengarna verkligen gå till ens egen pension istället för att gå till andra saker som gör att yngre generationer istället får betala ens egna pension PLUS mer.
Det blir en ond spiral där alla får betala mer och mer och får ut mindre och mindre av sina egna pengar eftersom staten slänger iväg pensionspengarna på annat.
Statlig pension - VERY BAD! Bort med det!
onsdag 10 juni 2009
Att ta saker för givet
Många saker idag accepterar vi bara som "fakta" eller "nåt som bara finns" och liknande, utan att riktigt fundera över några saker:
1. Behövs det?
2. Varför behövs det?
3. Varför startade företeelsen?
4. Vad skulle hända om det/den försvann bara poff så där?
5. Finns några alternativ?
Tänk ut nånting som känns riktigt självklart och försök svara på dom här fem frågorna (gärna fler) så ska vi se om ni inte kommer på bättre lösningar på nånting. Det kan vara vad som helst från skatter eller monarki till cirkulära hjul (det sistnämnda tror jag dock inte att det finns nåt bättre alternativ till).
1. Behövs det?
2. Varför behövs det?
3. Varför startade företeelsen?
4. Vad skulle hända om det/den försvann bara poff så där?
5. Finns några alternativ?
Tänk ut nånting som känns riktigt självklart och försök svara på dom här fem frågorna (gärna fler) så ska vi se om ni inte kommer på bättre lösningar på nånting. Det kan vara vad som helst från skatter eller monarki till cirkulära hjul (det sistnämnda tror jag dock inte att det finns nåt bättre alternativ till).
måndag 13 oktober 2008
Den heta potatisen
Ja det är ju det.
En liten utveckling i ämnet totalförbud eller total frihet:
Det finns från början två sätt att se på allt när det gäller förbud mot farliga saker:
Antingen förbjuder man ALLT eftersom allt går att använda till att göra farliga saker.
Eller så förbjuder man INGET eftersom man hoppas att folk låter bli att använda dom farliga sakerna till att vara farliga.
Ingen av ovanstående är speciellt hållbart egentligen.
Då kommer vi till ett läge där vi måste hitta på nån slags kompromisser.
"Bomber är väldigt farliga om folk går runt med på gatorna, även om dom är försiktiga" - Förbud.
"Bomull är väldigt ofarligt så länge man inte proppar nån människas mun och näsa fulla av det så den inte kan andas, eller doppar den i nåt brandfarligt, men överlag är det ofarligt" - Tillåtet.
Knivar - Vassa - Förbud.
Skedar - Inte så vassa - Tillåtet.
Och så kan det fortsätta.
Så långt är det hela rätt så logiskt.
Nu finns det ju dock en hel del "kryphål".
Knivar är ju trots allt tillåtna för privat bruk hemma i köket. Ingen vet om jag kommer ut på stan och har en kockkniv innanför tröjan. Vips drar jag fram den inne på Ica en eftermiddag och skär ihjäl 14 personer.
Det vore ju dumt tänker jag.
Men så tänker inte alla.
Det finns bevisligen folk som tycker att det är en utmärkt idé att gå ut och kniva ner några oskyldiga eller skjuta några "skyldiga" (i deras tycke).
Det händer hela tiden.
Folk gör saker trots att det är förbjudet. Antingen för att dom själva är knäppa eller för att förbuden är knäppa (i deras/våra ögon).
Det här med vad som borde och inte borde vara tillåtet är väldigt individuellt.
Jag tycker t.ex. att det är sjukt att det inte är tillåtet att köra minst 120km/h på E18 mellan Köping och Örebro fast det är det mellan Uppsala och Gävle.
Andra kanske tycker det är dumt att man får köra fortare än 80 någonstans överhuvudtaget.
Jag tycker det är helt logiskt att man får demonstrera och säga sin mening oavsett om man råkar vara "vänsteraktivist" eller "högerextremist". Även om jag inte håller med nån av dom för fem öre.
Andra tycker inte att "höger-inte-så-extrema" Sverigedemokraterna ens borde tillåtas existera.
Jag tycker det är helt självklart att alla får tycka precis vad dom vill om vad som helst.
Andra tycker det är oacceptabelt.
Nåja, nu har jag börjat spåra ur en hel del igen...
Grejen är den att varje vecka plockas förmodligen rätt många personer in för "provtagning" för att dom är för lugna eller glada eller vad det nu må vara. Vad kan en sån grej ta i minuter för en polispatrull? 30? 60?
Inte för att jag gärna skulle sitta på en buss med nån svampad kille som tror att jag är ett troll och börjar slå på mig, inte alls, men om han mot förmodan skulle vilja visa sig ute på stan hög som ett hus utan att vara våldsam så gärna för mig. Men så fort han slår till mig för att jag är ett troll så vill jag att polisen ska vara redo att gripa in istället för att dom ska stå på stationen med nån wannabe-reggae-kille på 15 år som testat marijuana för första gången i minimal och 100% ofarlig dos.
Om förbuden vore mer uppdelade på nån slags vetenskaplig farlighetsskala vore det helt okej för mig, men nu är det ju inte så.
T.ex.
"Man kan dö av någorlunda liten dos" - Totalförbud (Alkohol, Kokain, Heroin m.fl.)
"Man kan dö men det krävs extremt stora doser, det är beroendeframkallande" - Hårt reglerat och hårt beskattat (Tobak)
"Man kan inte dö, det är nästan inte alls beroendeframkallande, däremot kan man bli knäpp och i värsta fall våldsam" - Förbjudet (Svamp, LSD)
"Man kan inte dö, det är inte beroendeframkallande och man blir inte knäpp, däremot kan man få sämre närminne" - Tillåtet men hårt beskattat (Cannabis)
"Det krävs enorma mängder så man får gå och tugga med munnen full för att få effekt" - Tillåtet men bestraffas med hånskratt (Kat)
I grund och botten så är det bristande självdisciplin som ligger bakom alla missbruk vare sig det gäller spel, kaffe, sprit, godis eller vad det nu må vara.
Sen drabbar vissa missbruk andra, t.ex. kaffeknarkare eller godisråttor är väl inte direkt farliga, däremot kan spelmissbrukare vara farliga (råna/mörda), spritmissbrukare (råna/misshandla) och cigarettrökare (passiv rökning, glöd i ögat osv).
Summan av kardemumman är att hur man än gör så blir det fel på nåt vis.
Totalförbud - dumt.
Totaltillåtet - dumt.
Vissa tillåtna - dumt.
Andra tillåtna - dumt.
Jag tycker ändå jag har rätt. ;)
En liten utveckling i ämnet totalförbud eller total frihet:
Det finns från början två sätt att se på allt när det gäller förbud mot farliga saker:
Antingen förbjuder man ALLT eftersom allt går att använda till att göra farliga saker.
Eller så förbjuder man INGET eftersom man hoppas att folk låter bli att använda dom farliga sakerna till att vara farliga.
Ingen av ovanstående är speciellt hållbart egentligen.
Då kommer vi till ett läge där vi måste hitta på nån slags kompromisser.
"Bomber är väldigt farliga om folk går runt med på gatorna, även om dom är försiktiga" - Förbud.
"Bomull är väldigt ofarligt så länge man inte proppar nån människas mun och näsa fulla av det så den inte kan andas, eller doppar den i nåt brandfarligt, men överlag är det ofarligt" - Tillåtet.
Knivar - Vassa - Förbud.
Skedar - Inte så vassa - Tillåtet.
Och så kan det fortsätta.
Så långt är det hela rätt så logiskt.
Nu finns det ju dock en hel del "kryphål".
Knivar är ju trots allt tillåtna för privat bruk hemma i köket. Ingen vet om jag kommer ut på stan och har en kockkniv innanför tröjan. Vips drar jag fram den inne på Ica en eftermiddag och skär ihjäl 14 personer.
Det vore ju dumt tänker jag.
Men så tänker inte alla.
Det finns bevisligen folk som tycker att det är en utmärkt idé att gå ut och kniva ner några oskyldiga eller skjuta några "skyldiga" (i deras tycke).
Det händer hela tiden.
Folk gör saker trots att det är förbjudet. Antingen för att dom själva är knäppa eller för att förbuden är knäppa (i deras/våra ögon).
Det här med vad som borde och inte borde vara tillåtet är väldigt individuellt.
Jag tycker t.ex. att det är sjukt att det inte är tillåtet att köra minst 120km/h på E18 mellan Köping och Örebro fast det är det mellan Uppsala och Gävle.
Andra kanske tycker det är dumt att man får köra fortare än 80 någonstans överhuvudtaget.
Jag tycker det är helt logiskt att man får demonstrera och säga sin mening oavsett om man råkar vara "vänsteraktivist" eller "högerextremist". Även om jag inte håller med nån av dom för fem öre.
Andra tycker inte att "höger-inte-så-extrema" Sverigedemokraterna ens borde tillåtas existera.
Jag tycker det är helt självklart att alla får tycka precis vad dom vill om vad som helst.
Andra tycker det är oacceptabelt.
Nåja, nu har jag börjat spåra ur en hel del igen...
Grejen är den att varje vecka plockas förmodligen rätt många personer in för "provtagning" för att dom är för lugna eller glada eller vad det nu må vara. Vad kan en sån grej ta i minuter för en polispatrull? 30? 60?
Inte för att jag gärna skulle sitta på en buss med nån svampad kille som tror att jag är ett troll och börjar slå på mig, inte alls, men om han mot förmodan skulle vilja visa sig ute på stan hög som ett hus utan att vara våldsam så gärna för mig. Men så fort han slår till mig för att jag är ett troll så vill jag att polisen ska vara redo att gripa in istället för att dom ska stå på stationen med nån wannabe-reggae-kille på 15 år som testat marijuana för första gången i minimal och 100% ofarlig dos.
Om förbuden vore mer uppdelade på nån slags vetenskaplig farlighetsskala vore det helt okej för mig, men nu är det ju inte så.
T.ex.
"Man kan dö av någorlunda liten dos" - Totalförbud (Alkohol, Kokain, Heroin m.fl.)
"Man kan dö men det krävs extremt stora doser, det är beroendeframkallande" - Hårt reglerat och hårt beskattat (Tobak)
"Man kan inte dö, det är nästan inte alls beroendeframkallande, däremot kan man bli knäpp och i värsta fall våldsam" - Förbjudet (Svamp, LSD)
"Man kan inte dö, det är inte beroendeframkallande och man blir inte knäpp, däremot kan man få sämre närminne" - Tillåtet men hårt beskattat (Cannabis)
"Det krävs enorma mängder så man får gå och tugga med munnen full för att få effekt" - Tillåtet men bestraffas med hånskratt (Kat)
I grund och botten så är det bristande självdisciplin som ligger bakom alla missbruk vare sig det gäller spel, kaffe, sprit, godis eller vad det nu må vara.
Sen drabbar vissa missbruk andra, t.ex. kaffeknarkare eller godisråttor är väl inte direkt farliga, däremot kan spelmissbrukare vara farliga (råna/mörda), spritmissbrukare (råna/misshandla) och cigarettrökare (passiv rökning, glöd i ögat osv).
Summan av kardemumman är att hur man än gör så blir det fel på nåt vis.
Totalförbud - dumt.
Totaltillåtet - dumt.
Vissa tillåtna - dumt.
Andra tillåtna - dumt.
Jag tycker ändå jag har rätt. ;)
måndag 9 juni 2008
Intresset svalnar som det verkar...
Jorå.. Ligger runt 20-25 besökare per dag i snitt nu, jämfört med ca 40 ett tag runt månadsskiftet april/maj.
Det är ju inte så bra.
Förmodligen beror det delvis på tråkiga inlägg och delvis på alldeles för få inlägg nu på senare tid.
Det hänger helt och hållet på inspiration. Jag är och har varit väldigt besatt av mig själv och mitt liv senaste tiden. Det är så mycket som är på gång med skolor som sökts till och kanske kommer in på eller inte och isåfall flytt till ena eller andra stället osv osv.... Usch.
Dessutom orkar jag inte reta upp mig så mycket på sånt som inte drabbar mig personligen. Det är alldeles för dumt slöseri med energi.
Jag har även börjat inse att jag ofta har tokfel som är så väldigt för eller emot saker och ting. Många gånger går det att vara "mittemellan". Inte en dag för sent att inse det.
Ogillar dock fortfarande främst kristendomen men även andra grupperingar där alla "måste" tycka lika och där man som grupp ser sig som "dom som tycker/tror rätt".
Oavsett om det är kristna, sossar, moderater, satanister, humanister eller nåt annat.
Det är en helt annan sak att göra det som enskild person, för då kanske det stämmer. Det kanske är så att EN person tror exakt rätt om världen och dess uppkomst, framgång och fall. Om livet och det som kommer sen.
Däremot finns det så otroligt många små små detaljer som kan skilja och göra "det rätta" till att bli "fel", så det finns nog inte två människor som tror exakt lika om precis allt.
Ingen vet vem som "har rätt" och det spelar heller ingen som helst roll. Det som händer händer och det finns inte mycket vi kan göra åt det stora, däremot kan vi se till att leva våra egna små liv precis som vi vill och se till att vara nöjda med vad vi gjort den stund vi dör.
Det blir ofta rätt bra när inläggen spårar ur.
Tankar mår bäst i frihet precis som vi djur.
Det är ju inte så bra.
Förmodligen beror det delvis på tråkiga inlägg och delvis på alldeles för få inlägg nu på senare tid.
Det hänger helt och hållet på inspiration. Jag är och har varit väldigt besatt av mig själv och mitt liv senaste tiden. Det är så mycket som är på gång med skolor som sökts till och kanske kommer in på eller inte och isåfall flytt till ena eller andra stället osv osv.... Usch.
Dessutom orkar jag inte reta upp mig så mycket på sånt som inte drabbar mig personligen. Det är alldeles för dumt slöseri med energi.
Jag har även börjat inse att jag ofta har tokfel som är så väldigt för eller emot saker och ting. Många gånger går det att vara "mittemellan". Inte en dag för sent att inse det.
Ogillar dock fortfarande främst kristendomen men även andra grupperingar där alla "måste" tycka lika och där man som grupp ser sig som "dom som tycker/tror rätt".
Oavsett om det är kristna, sossar, moderater, satanister, humanister eller nåt annat.
Det är en helt annan sak att göra det som enskild person, för då kanske det stämmer. Det kanske är så att EN person tror exakt rätt om världen och dess uppkomst, framgång och fall. Om livet och det som kommer sen.
Däremot finns det så otroligt många små små detaljer som kan skilja och göra "det rätta" till att bli "fel", så det finns nog inte två människor som tror exakt lika om precis allt.
Ingen vet vem som "har rätt" och det spelar heller ingen som helst roll. Det som händer händer och det finns inte mycket vi kan göra åt det stora, däremot kan vi se till att leva våra egna små liv precis som vi vill och se till att vara nöjda med vad vi gjort den stund vi dör.
Det blir ofta rätt bra när inläggen spårar ur.
Tankar mår bäst i frihet precis som vi djur.
söndag 1 juni 2008
Värmen
Min kära vän har äntligen kommit till stan. Stan som annars alltid är blåsig och kall.
När jag klev upp klockan 8 fick jag en smärre chock när termometern sa "22 grader".
Nu är det runt 25,5.
This is life as it should be!
Förresten, jag kom att tänka på en sak nu.
Jag har hela tiden förändrats, från den dag jag föddes.
Det har förmodligen alla ni andra också.
Så varför får inte Jorden göra det?
Framförallt Pär Holmgren (meteorolog på SVT och klimatfanatiker) tycker att Jorden ska hålla sig på mattan och vara exakt som den varit senaste 200 åren, åtminstone när det gäller klimatet. Den ska låta bli att hålla på och förändras så där! Fy!
Nä, det passar inte Pär. Många andra håller med. Framförallt för att det är "politiskt korrekt" att vara orolig över klimatet, det gör det viktigt för alla politiker att säga att dom är oroade över utvecklingen även om dom egentligen inte bryr sig ett smack om det.
Att slåss mot "klimathotet" eller kanske snarare klimatförändringen som verkar vara ett faktum, det är som att totalt förneka evolutionsteorin och i stort sett all utveckling som skett från "Big Bang" och framåt.
Det här är en del i den utveckling som hela tiden sker på både liten nivå (ett barn lär sig skriva "hade" istället för "hadde") och stor (en stjärna exploderar och utrotar allt eventuellt liv inom ett stort område).
På Jorden har däggdjursarter kommit och försvunnit och vi människor befinner oss troligen efter "toppen" nu och är sakta men säkert på väg utför mot den slutliga utrotningen. Det är inget mer med det. Vi förstör vår boplats och vårt matförråd så till slut försvinner vi och ger möjlighet för andra klokare arter att ta över och utvecklas vidare mot ett nytt "civiliserat" samhälle, även om det antagligen inte ser ut som vårt.
Jorden kommer fortsätta i sina cykler. Så fort vi människor försvunnit så finns där ingen ökad "växthusgas" och några tusen år efter vår utrotning är säkerligen jorden nere på någorlunda normal nivå när det gäller temperaturer. OM det nu skulle ha nåt med oss människor att göra, vilket jag inte tror.
Väldigt vilken utläggning det blev av så lite från början.
Det här intresserar mig.
Varför offra en del nöje (bilkörning, flyg, motorcyklar - ja nästan allt roligt går ut på att bränna olja.) för att "bevara jorden för våra barns skull!" när det ändå till slut kommer till en punkt där människoarten dör ut?
Det är ganska snarlikt tankesättet kristna sysselsätter sig med: "lev inte fullt ut nu, så belönas du med att komma till himlen".
När jag klev upp klockan 8 fick jag en smärre chock när termometern sa "22 grader".
Nu är det runt 25,5.
This is life as it should be!
Förresten, jag kom att tänka på en sak nu.
Jag har hela tiden förändrats, från den dag jag föddes.
Det har förmodligen alla ni andra också.
Så varför får inte Jorden göra det?
Framförallt Pär Holmgren (meteorolog på SVT och klimatfanatiker) tycker att Jorden ska hålla sig på mattan och vara exakt som den varit senaste 200 åren, åtminstone när det gäller klimatet. Den ska låta bli att hålla på och förändras så där! Fy!
Nä, det passar inte Pär. Många andra håller med. Framförallt för att det är "politiskt korrekt" att vara orolig över klimatet, det gör det viktigt för alla politiker att säga att dom är oroade över utvecklingen även om dom egentligen inte bryr sig ett smack om det.
Att slåss mot "klimathotet" eller kanske snarare klimatförändringen som verkar vara ett faktum, det är som att totalt förneka evolutionsteorin och i stort sett all utveckling som skett från "Big Bang" och framåt.
Det här är en del i den utveckling som hela tiden sker på både liten nivå (ett barn lär sig skriva "hade" istället för "hadde") och stor (en stjärna exploderar och utrotar allt eventuellt liv inom ett stort område).
På Jorden har däggdjursarter kommit och försvunnit och vi människor befinner oss troligen efter "toppen" nu och är sakta men säkert på väg utför mot den slutliga utrotningen. Det är inget mer med det. Vi förstör vår boplats och vårt matförråd så till slut försvinner vi och ger möjlighet för andra klokare arter att ta över och utvecklas vidare mot ett nytt "civiliserat" samhälle, även om det antagligen inte ser ut som vårt.
Jorden kommer fortsätta i sina cykler. Så fort vi människor försvunnit så finns där ingen ökad "växthusgas" och några tusen år efter vår utrotning är säkerligen jorden nere på någorlunda normal nivå när det gäller temperaturer. OM det nu skulle ha nåt med oss människor att göra, vilket jag inte tror.
Väldigt vilken utläggning det blev av så lite från början.
Det här intresserar mig.
Varför offra en del nöje (bilkörning, flyg, motorcyklar - ja nästan allt roligt går ut på att bränna olja.) för att "bevara jorden för våra barns skull!" när det ändå till slut kommer till en punkt där människoarten dör ut?
Det är ganska snarlikt tankesättet kristna sysselsätter sig med: "lev inte fullt ut nu, så belönas du med att komma till himlen".
söndag 6 april 2008
För slumpmässigt för att vara slump?
Många kreationister har som argument att "det är alldeles för många parametrar i universum som är helt exakt rätt för att det ska ha kunnat blivit så genom en slump!"...
Då har dom nog förmodligen inte klart för sig vad "sannolikhet" egentligen är för något.
Om vi för enkelhetens skull säger att chansen för att alla molekyler ska ha exakt rätt egenskaper och alla grundämnen ska finnas i exakt rätt proportioner för att det här universumet ska uppstå från ingenting är 1:100.000.000.000, alltså en på hundra miljarder.
Det är en VÄLDIGT liten chans, inget snack om saken.
Grejen är bara den, att även om chansen är 0,00000000001 så är den ändå större än 0 och därför KOMMER den nån gång att inträffa!
Bygger du en tärning med 100 små ytor istället för dom vanliga 6 (det skulle se ut som en lite kantig boll) så skulle du rent statistiskt få exakt nummer 43 senast efter 100 kast. Med diverse statistiska variationer så kanske du skulle behöva 150 kast men troligen inte mer. Skulle du kasta tärningen i all oändlighet så skulle du garanterat få 43 till slut. Du skulle t.o.m. få 43 100 gånger i rad någon gång. Otroligt osannolikt men det skulle nån gång inträffa.
Nu när vi rett ut den lilla saken så kommer nästa fråga:
Vilket försök i ordningen var det som utmynnade i vårt universum?
Omöjligt att svara på, men det bör rimligtvis (om vi håller fast vid siffran 1:100.000.000.000) vara ungefär det hundra miljardte försöket.
Det har kanske skapats hundra miljarder andra universum före vårt, men som inte lyckats på samma sätt som det här. Kanske har dom andra bara försvunnit lika snabbt som dom kom fram när det inte fanns några förutsättningar för liv, kanske finns dom parallellt med vårt, väldigt svårt att ta reda på.
Säkert finns det nåt universum som har betydligt bättre förutsättningar för liv än det här, där kanske varje planet är befolkad av nån slags tänkande, mobila tingestar. Möjligen kolbaserade men kanske även uppbyggda av nåt helt annat ämne som är totalt okänt för oss eftersom det inte finns i vårt universum. Hela deras värld skulle troligen inte ens uppfattas av oss då den vore totalt annorlunda. Kanske finns den här runt omkring oss fast vi ser inte den och den ser inte oss?
Tål att tänkas på.
Jag tycker det här "urartade" helt okej, även om det kanske blev något rörigt ibland. Frågor och kommentarer mottages tacksamt.
Då har dom nog förmodligen inte klart för sig vad "sannolikhet" egentligen är för något.
Om vi för enkelhetens skull säger att chansen för att alla molekyler ska ha exakt rätt egenskaper och alla grundämnen ska finnas i exakt rätt proportioner för att det här universumet ska uppstå från ingenting är 1:100.000.000.000, alltså en på hundra miljarder.
Det är en VÄLDIGT liten chans, inget snack om saken.
Grejen är bara den, att även om chansen är 0,00000000001 så är den ändå större än 0 och därför KOMMER den nån gång att inträffa!
Bygger du en tärning med 100 små ytor istället för dom vanliga 6 (det skulle se ut som en lite kantig boll) så skulle du rent statistiskt få exakt nummer 43 senast efter 100 kast. Med diverse statistiska variationer så kanske du skulle behöva 150 kast men troligen inte mer. Skulle du kasta tärningen i all oändlighet så skulle du garanterat få 43 till slut. Du skulle t.o.m. få 43 100 gånger i rad någon gång. Otroligt osannolikt men det skulle nån gång inträffa.
Nu när vi rett ut den lilla saken så kommer nästa fråga:
Vilket försök i ordningen var det som utmynnade i vårt universum?
Omöjligt att svara på, men det bör rimligtvis (om vi håller fast vid siffran 1:100.000.000.000) vara ungefär det hundra miljardte försöket.
Det har kanske skapats hundra miljarder andra universum före vårt, men som inte lyckats på samma sätt som det här. Kanske har dom andra bara försvunnit lika snabbt som dom kom fram när det inte fanns några förutsättningar för liv, kanske finns dom parallellt med vårt, väldigt svårt att ta reda på.
Säkert finns det nåt universum som har betydligt bättre förutsättningar för liv än det här, där kanske varje planet är befolkad av nån slags tänkande, mobila tingestar. Möjligen kolbaserade men kanske även uppbyggda av nåt helt annat ämne som är totalt okänt för oss eftersom det inte finns i vårt universum. Hela deras värld skulle troligen inte ens uppfattas av oss då den vore totalt annorlunda. Kanske finns den här runt omkring oss fast vi ser inte den och den ser inte oss?
Tål att tänkas på.
Jag tycker det här "urartade" helt okej, även om det kanske blev något rörigt ibland. Frågor och kommentarer mottages tacksamt.
torsdag 21 februari 2008
En lite halvfilosofisk fundering jag kom på igår.
Nu kommer det "som vanligt" bli lite rörigt för jag skriver så som tankarna ploppar upp i mitt huvud, så det hoppar lite fram och tillbaks.
Jag funderade på det här med en människas minne. Det finns ju kvar "tills strömmen bryts" ungefär som ett RAM-minne i en dator.
Frågan är om det är ett visst "format" på minnet, ungefär som att data på hårddiskar lagras binärt (01100110 osv...) så att man rent teoretiskt, om man på nåt vis kunde "kopiera" dom elektriska kopplingar som finns i minnescentrat i hjärnan.
Enligt det lilla (nästan pinsamt lite) som jag lärt mig om hjärnans funktion så är det olika elektriska kopplingar som utgör minnet, där "vägar" som används ofta blir starkare så att man lättare minns t.ex. sitt eget namn.
Vore intressant om man på ett eller annat vis kunde kopiera över det kopplingsschemat in i en annan hjärna och på så vis överföra själva minnet till någon annan.
Borde gå på ett eller annat sätt men förmodligen med en teknik som ligger hundratals eller tusentals år framåt.
Jag funderade på det här med en människas minne. Det finns ju kvar "tills strömmen bryts" ungefär som ett RAM-minne i en dator.
Frågan är om det är ett visst "format" på minnet, ungefär som att data på hårddiskar lagras binärt (01100110 osv...) så att man rent teoretiskt, om man på nåt vis kunde "kopiera" dom elektriska kopplingar som finns i minnescentrat i hjärnan.
Enligt det lilla (nästan pinsamt lite) som jag lärt mig om hjärnans funktion så är det olika elektriska kopplingar som utgör minnet, där "vägar" som används ofta blir starkare så att man lättare minns t.ex. sitt eget namn.
Vore intressant om man på ett eller annat vis kunde kopiera över det kopplingsschemat in i en annan hjärna och på så vis överföra själva minnet till någon annan.
Borde gå på ett eller annat sätt men förmodligen med en teknik som ligger hundratals eller tusentals år framåt.
måndag 14 januari 2008
Tänk på det här.
Kunskap är det bästa vapnet.
Det spelar ingen roll hur stark din motståndare är.
Vet du var hans ömma punkt är så kan du slå honom.
Så se till att hålla er uppdaterade på vad som händer i världen.
Du vet aldrig när du kan ha nytta av det.
Det spelar ingen roll hur stark din motståndare är.
Vet du var hans ömma punkt är så kan du slå honom.
Så se till att hålla er uppdaterade på vad som händer i världen.
Du vet aldrig när du kan ha nytta av det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
