Huvudet på spiken

Utan vinst - inga företag.


Frågan är om inte det är det självklaraste och största beviset för marxismens omöjlighet.

Det är dock ett lite annat ämne som jag kommer till en annan gång.



Att privata vård- och utbildningsföretag inte skulle få gå med vinst är så klart helt idiotiskt.


Tänk dig att du har en stor gräsmatta, 200x100 meter. Den vill du hålla i fint kortklippt skick och bestämmer dig för att hyra in två olika firmor att klippa en varsin halva en gång i veckan.
Båda får lika mycket betalt.

Firma A använder en gräsklippare från 1975 som är trögrullad och drar mycket bensin. Dessutom har dom 10 mellanchefer som måste vidarebefordra order och konsultera varandra för att lösa varje litet problem som gräsklipparföraren får. Strulet leder till att varje klippning försenas med några dagar och att deras halva i praktiken bara klipps tre gånger på fyra veckor.

Firma B består av en egenföretagare som själv klipper gräset och har hand om allt administrativt arbete. Han har dessutom en sprillans ny åkgräsklippare som gör att han hinner klippa sin halva på 10% av tiden jämfört med firma A. Eftersom han kan ägna så lite tid åt gräsmattan och mer tid åt andra uppdrag får han en del pengar över.


På vilket sätt leder firma B's vinst (effektivitet) till sämre service till kunden?

Ett typiskt marxistiskt feltänk.