Om man är en sån som tröttnar på även det allra roligaste efter kort tid, har det då nåt egentligt värde med en treårig utbildning?
Just den här grejen kanske man tycker är kul massvis med år framåt. Men hur ska man veta det?
Tänk om man går klart den och sen jobbar med nåt helt annat. Då har man ju slösat bort tre fina år av livet.
3/90 nästan lika med 3,333...% av livet. I bästa fall.
Tiden får visa vad som väntar. Men...blir det sitta och räkna cos, sin, integral, derivata osv osv osv osv osv osv osv dagarna i ända så fuck off.
Får nog sikta in mig på nån lottovinst eller arv från okänd miljardärsläkting för att gå i pension vid 23. Det vore sköööönt...
Eller så kan sossarna vinna nästa val så kan jag också dra mig tillbaks och leva på deras generösa bidrag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar