Jugoslavien 1992?
Kanske Berlin nån gång på 80-talet?
Nej, detta är alltså Sverige år 2008.
Jag får god lust att bara sluta bry mig. Det hjälper ju faktiskt inte ett dugg om jag blir "upprörd" över sånt som händer. Folk kommer fortsätta ta minsta tillfälle i akt för att kasta saker på poliser eller starta knäppa religioner som mest går ut på att avla fram mängder av barn.
En del kommer fortsätta tro att alla som heter Mustafa är dummare än såna som heter Sven, oavsett IQ och utbildningsnivå. Och varje gång dom läser om våldtäkter i tidningarna kommer dom muttra "ännu en kulturberikare som varit framme". Oavsett vad jag tycker eller säger.
Många är fortfarande övertygade om att kommunismen var en trevlig ideologi och att världen vore bättre om den styrdes av Stalin. Eller Ohly..?
Vissa människor kommer fortfarande sparkas och slåss för "arbetarklassen" utan att ens för en sekund fundera på vad som skulle hända om ALLA vore s.k. arbetare.
Jag skulle fortfarande bli lika irriterad på alla ovanstående. Jag kan bara inte låta bli.
1 kommentar:
Det är svårt, mycket svårt. Och vad vore världen utan aggressivitet liksom? Ingenting! Jag blir också förbannad på det mesta jag inte håller med om. Fast just nu håller jag med dig.
Skicka en kommentar