"När jag pinkat klart, går jag ut från toan och möter en nykter kompis i köket. Han börjar viska att han har en hemlighet som jag inte får berätta för någon, jag lovade att inte berätta för någon.
Han säger det bästa man kan säga till en trippad människa som inte fattar ett skit. Han säger att jag är en utvald person, att hela mitt liv har han väntat på att berätta detta för mig. Han ger mig en tusch-penna och säger att med den här saken kunde jag skapa under, nya planeter, lycka, hopp och harmoni.
Han sa också det finns inga gränser till vad jag kunde skapa med denna magiska manick. (Jag fattade inte att det var en vanlig penna). Så han hjälper mig ta av locket, och jag börjar rita streck o massa saker på en pizza kartong. Jag tror på hela skiten min polare säger till mig och tror jag är gud och ska skapa en ny värld. Och om man tror att man är gud, känner man sig som en gud, dvs mäktig,full av lycka, allt är på topp.
Tror inte jag känt mig lyckligare i hela mitt liv. Jag får för mig att jag kan komma in i min nya värld som jag skapat på en pizza kartong. Ser allting som om jag vore i himlen, allt skimrade vackert himelsk i min "nya" värld. Jag kramde alla mina vänner och kände harmoni överallt."
söndag 7 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar