Det såg bra ut i morse!
Solsken, blå himmel, 6-7 grader kallt, skridskoåkning i Köping på programmet!
Vi åker dit, kliver ur bilen, Ida öppnar bakluckan, jag låser, vi tar ut grejerna, jag kommer på att jag ska lämna jackan i bilen, lägger ifrån mig bilnyckeln medan jag tar av mig jackan, lägger in jackan, stänger bakluckan. Med nycklarna kvar inne i bilen. Som redan är låst.
Grattis.
Som tur var hade Ida sin telefon med sig, det hade inte jag. Efter många om och men fick jag tag på en kille i flygklubben som kunde skjutsa hem mig för att hämta reservnyckeln. Jag hann åka skridskor ungefär i en timme innan han kom, sen var det alltså dags att åka mot Arboga.
Strax innan avfärd från Köping kom jag på att jag ju inte har hemnyckeln heller. Jahapp.. Ringa vicevärden, och jodå han skulle skicka dit en kille att låsa upp åt mig men det kostar 200kr. No problem.
Förvånansvärt med tanke på den övriga lyckan idag så stod faktiskt "upplåsaren" redo vid porten när vi kom dit, så det gick snabbt att komma in och hämta Idas hemnycklar och reservnyckeln till bilen (gott folk - SE TILL ATT NI HAR KOLL PÅ VART RESERVNYCKELN TILL BILEN FINNS!) och sen bar det av mot Köping igen.
Då hade Ida spenderat 2 timmar på isen och ville hem. Jag hade ingen större lust att åka mer heller så det blev inte mer skridskoåkning idag.
Väl hemma såg jag att mamma hade ringt nyss, så jag ringde tillbaks och fick reda på att vissa haft en ännu sämre dag. Min systers kompis/"room-mate" i London hade blivit påkörd inatt med dödlig utgång.
Min dag känns ändå rätt okej i jämförelse.
Vissa dagar är händelserika och andra inte. Jag hade nog föredragit det sistnämnda.
På skolfronten har jag 2 och ½ ritningar som ska vara klara till tisdag eftermiddag.. Segt. Handritningar är ingen höjdare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar