Hon ångrar att hon uttryckte sig så klumpigt.
Själva idén att skämma ut folk bara för att de är misstänkta för att ha utfört en frivillig transaktion mellan två vuxna människor, den ångrar hon tydligen inte?
Först bevis, sen skampåle. Tycker jag.
Och framförallt ett riktigt brott. Moralpoliser kan få gnälla och vara tråkiga, inte sätta folk i fängelse.
Visar inlägg med etikett skam. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skam. Visa alla inlägg
onsdag 24 mars 2010
Observera vad hon ångrar
kl
11:11
Etiketter:
Beatrice Ask,
brott och straff,
dumheter,
frivilligt,
prostitution,
skam
fredag 19 mars 2010
Ett steg åt rätt håll
Skam är en underskattad bestraffningsmetod.
Även grova brottslingar går oftast helt anonymt förbi, förutom för närmast sörjande. Det är inte bra.
Det må vara så att det blir jobbigt för uthängda dömda brottslingar under den första tiden, arga blickar och svårt att få jobb t.ex. men det är sånt man får ta om man inte respekterar sina medmänniskor.
Ett problem är ju risken för att en dömd brottsling som dessutom blir uthängd och utfryst inte ser någon anledning till att skärpa sig. Det kan bli en ond spiral...
Även grova brottslingar går oftast helt anonymt förbi, förutom för närmast sörjande. Det är inte bra.
Det må vara så att det blir jobbigt för uthängda dömda brottslingar under den första tiden, arga blickar och svårt att få jobb t.ex. men det är sånt man får ta om man inte respekterar sina medmänniskor.
Ett problem är ju risken för att en dömd brottsling som dessutom blir uthängd och utfryst inte ser någon anledning till att skärpa sig. Det kan bli en ond spiral...
onsdag 10 mars 2010
Folkpartiet...
Detta sorgebarn som kallar sig "liberalerna"...
En sak de satsar på inför höstens val är "hälften kvar av inkomsten efter skatt"...
Ack så liberalt.
Staten ska bara stjäla max hälften av det du gör dig förtjänt av genom att vara produktiv.
Folkpartiet är en stor skamfläck för liberalismen i Sverige. Tvi.
En sak de satsar på inför höstens val är "hälften kvar av inkomsten efter skatt"...
Ack så liberalt.
Staten ska bara stjäla max hälften av det du gör dig förtjänt av genom att vara produktiv.
Folkpartiet är en stor skamfläck för liberalismen i Sverige. Tvi.
lördag 2 januari 2010
Mållös.
Nä, nu har jag verkligen fått nog. Jag kommer inte längre trippa på tå runt vargfrågan.
Okej, på bloggen har jag inte riktigt gjort det men i verkligheten har jag hållit en ganska låg profil. T.ex. i samtal med diverse varghatande vidrig dödsälskande släkt har jag bara försökt byta ämne och visa ointresse.
Men nu är det krig på riktigt.
Jägarna har idag med all önskvärd tydlighet visat sin inställning till jakten. I Dalarna har tydligen 13 döda vargar rapporterats in, 4 fler än det var tänkt. Hur många som verkligen skjutits vet nog ingen.
Hur många som kommer skjutas under resten av vintern är också väldigt oklart. Det måste ha varit skönt idag när idioterna kunnat peppra på så många dom orkat utan att riskera några större påföljder. Ingen vet ju om dom kunnat rapportera direkt eller inte.
Dessutom, trots att jag inte är mycket för demokrati som sådan kan jag inte låta bli att undra varför folkets vilja bara räknas vid vissa tillfällen? De större undersökningar (Aftonbladet, SvD o likn.) jag sett gällande vargjaktens vara eller inte vara tyder på att ungefär 60-70% är negativt inställda, dvs en klar majoritet. Ändå blev det vargjakt.
Ett gäng äckliga rednecks med IQ under 90 som springer i skogen med häftiga gevär och leker hjältar.
Svårt att göra annat än skaka på huvudet åt hela grejen.
Det och att ta bladet från munnen och fördöma vargjakten och alla inblandade. Respekt = 0 för alla vargjägare.
Återigen skamvrå för Sverige... Pinsamt.
AB, AB, HH, Ex, Ex, Ex, Ex, SvD
Okej, på bloggen har jag inte riktigt gjort det men i verkligheten har jag hållit en ganska låg profil. T.ex. i samtal med diverse varghatande vidrig dödsälskande släkt har jag bara försökt byta ämne och visa ointresse.
Men nu är det krig på riktigt.
Jägarna har idag med all önskvärd tydlighet visat sin inställning till jakten. I Dalarna har tydligen 13 döda vargar rapporterats in, 4 fler än det var tänkt. Hur många som verkligen skjutits vet nog ingen.
Hur många som kommer skjutas under resten av vintern är också väldigt oklart. Det måste ha varit skönt idag när idioterna kunnat peppra på så många dom orkat utan att riskera några större påföljder. Ingen vet ju om dom kunnat rapportera direkt eller inte.
Dessutom, trots att jag inte är mycket för demokrati som sådan kan jag inte låta bli att undra varför folkets vilja bara räknas vid vissa tillfällen? De större undersökningar (Aftonbladet, SvD o likn.) jag sett gällande vargjaktens vara eller inte vara tyder på att ungefär 60-70% är negativt inställda, dvs en klar majoritet. Ändå blev det vargjakt.
Ett gäng äckliga rednecks med IQ under 90 som springer i skogen med häftiga gevär och leker hjältar.
Svårt att göra annat än skaka på huvudet åt hela grejen.
Det och att ta bladet från munnen och fördöma vargjakten och alla inblandade. Respekt = 0 för alla vargjägare.
Återigen skamvrå för Sverige... Pinsamt.
AB, AB, HH, Ex, Ex, Ex, Ex, SvD
tisdag 22 juli 2008
Sagan om en pinsam föreställning
Det var en gång två pojkar som var 7 år. Tyvärr bodde dom i kroppar som tillhörde 45-åringar. Låt oss kalla dom Magnus och Hasse.
En tisdagskväll i slutet av Juli kände sig Magnus och Hasse väldigt sugna på öl. Magnus' och Hasses döttrar, 15 och 18 år gamla - låt oss kalla dom Lisa och Malin - var praktiskt nog inne i den stora staden. Hasse ringde till Malin och bad henne vara så vänlig att köpa en platta öl eller två på finfina affären Ica Alen.
- Javisst, svarade Malin glatt, ty nu skulle här köpas öl för glatta livet.
Glada i hågen gav sig Malin och Lisa in på affären och bar med sig en varsin platta öl, lade dessa på kassabandet och Malin gick fram och skulle betala.
Kassörskan anade dock oråd och utnyttjade sin fulla rätt att be om legitimation på flickorna som såg så unga ut. Malin som skulle betala hade sitt körkort i högsta hugg, men för Lisa var det värre. Hon var ju trots allt bara femton år.
-Tyvärr, sade kassörskan till Malin, jag kan inte låta dig köpa all den här ölen då jag misstänker att den kommer drickas även av unga fröken Lisa.
Självklart hade kassörskan rätt i att stoppa detta köp då det är hon och ingen annan som bestämmer vem som ska få köpa vad.
Malin och Lisa gick mycket besvikna ut och ringde till sina fäder.
-Nu får det vara nog! röt de båda och slog sina nävar i bordet. Så här ska inte unga damer behandlas!
Illa kvickt tog de sig in till stora staden och gick in på Ica Alen för att verkligen läsa lusen av den nedriga kassörskan som hade den stora fräckheten att göra sitt jobb! De gormade och skrek om skandal och om lagböcker som stod på deras sida. Tyvärr ledde inte detta gormande till annat än att de fullkomligt skämde ut sig själva inför de ca 10 personerna som stod i kö och fick lunka därifrån utan att egentligen ha vunnit något.
De hade aldrig varit nöjdare med sig själva!
-Där sade vi allt några sanningens ord, tänkte de för sig själva och log mot varandra.
Tänk vad alla tittade beundrande på oss.
Ty i sitt sinnessvaga tillstånd (som rådde sedan födseln) kunde Hasse och Magnus inte se skillnad på beundran och avsmak.
Slut.
Ja som ni ser mina damer och herrar fick jag bevittna något mycket intressant nyss när jag var och handlade.
Det jag såg var alltså slutfasen av historien och där nämndes även en hel del av händelseförloppet innan så jag tror min historia stämmer ganska bra.
Ganska sorgligt att se och höra, men mest upprörande. Jag stod där skakande av adrenalin och ville inget annat än att vända mig om till kassakön bakom där "Magnus" stod och knocka idioten rakt av, men återigen höll jag mina önskningar i ett järngrepp.
Bra för mitt ännu tomma belastningsregister, men sämre för mitt självförtroende. Jag är fortfarande en av dom som bara står där. Som låter såna som "Hasse" och "Magnus" förstöra kvällen för en stackars kassörska som bara sköter sitt jobb och även förstöra nån timme för alla oss andra som bevittnade idiotin.
Mest förstörde dom dock för sig själva. Nästa gång jag ser någon av dom, framförallt "Hasse" som jag såg mest av, så kommer jag att med en svartaste svarta dödskall blick frysa deras inre till is och hoppas dom känner igen mig från den där julikvällen och försöka dra fram en liten liten känsla av skam. Om dom nu är kapabla att känna nåt sånt.
Jag vill inte vara en av dom som tyst ser på.
Jag vill heller inte vara en som ligger på sjukhus eller (hellre) sitter i en häktescell.
Än så länge är jag det översta.
Jag kan hamna mitt emellan, genom att t.ex. "spöa upp" en rånare/väskryckare/inbrottstjuv.
S.k. "envarsgripande". Tja, jag får ju isåfall egentligen bara stoppa och hålla fast tills polisen kommer men stoppandet kanske råkar ske lite bryskt och så kanske jag råkar landa olyckligt på banditen så att han får ont nånstans, det kan ju inte jag rå för.....
Frågan är om man hinner tänka ut nåt så våldsamt härligt i stridens hetta. Tveksamt.
Undrar om det här är mitt längsta inlägg hittills?
En tisdagskväll i slutet av Juli kände sig Magnus och Hasse väldigt sugna på öl. Magnus' och Hasses döttrar, 15 och 18 år gamla - låt oss kalla dom Lisa och Malin - var praktiskt nog inne i den stora staden. Hasse ringde till Malin och bad henne vara så vänlig att köpa en platta öl eller två på finfina affären Ica Alen.
- Javisst, svarade Malin glatt, ty nu skulle här köpas öl för glatta livet.
Glada i hågen gav sig Malin och Lisa in på affären och bar med sig en varsin platta öl, lade dessa på kassabandet och Malin gick fram och skulle betala.
Kassörskan anade dock oråd och utnyttjade sin fulla rätt att be om legitimation på flickorna som såg så unga ut. Malin som skulle betala hade sitt körkort i högsta hugg, men för Lisa var det värre. Hon var ju trots allt bara femton år.
-Tyvärr, sade kassörskan till Malin, jag kan inte låta dig köpa all den här ölen då jag misstänker att den kommer drickas även av unga fröken Lisa.
Självklart hade kassörskan rätt i att stoppa detta köp då det är hon och ingen annan som bestämmer vem som ska få köpa vad.
Malin och Lisa gick mycket besvikna ut och ringde till sina fäder.
-Nu får det vara nog! röt de båda och slog sina nävar i bordet. Så här ska inte unga damer behandlas!
Illa kvickt tog de sig in till stora staden och gick in på Ica Alen för att verkligen läsa lusen av den nedriga kassörskan som hade den stora fräckheten att göra sitt jobb! De gormade och skrek om skandal och om lagböcker som stod på deras sida. Tyvärr ledde inte detta gormande till annat än att de fullkomligt skämde ut sig själva inför de ca 10 personerna som stod i kö och fick lunka därifrån utan att egentligen ha vunnit något.
De hade aldrig varit nöjdare med sig själva!
-Där sade vi allt några sanningens ord, tänkte de för sig själva och log mot varandra.
Tänk vad alla tittade beundrande på oss.
Ty i sitt sinnessvaga tillstånd (som rådde sedan födseln) kunde Hasse och Magnus inte se skillnad på beundran och avsmak.
Slut.
Ja som ni ser mina damer och herrar fick jag bevittna något mycket intressant nyss när jag var och handlade.
Det jag såg var alltså slutfasen av historien och där nämndes även en hel del av händelseförloppet innan så jag tror min historia stämmer ganska bra.
Ganska sorgligt att se och höra, men mest upprörande. Jag stod där skakande av adrenalin och ville inget annat än att vända mig om till kassakön bakom där "Magnus" stod och knocka idioten rakt av, men återigen höll jag mina önskningar i ett järngrepp.
Bra för mitt ännu tomma belastningsregister, men sämre för mitt självförtroende. Jag är fortfarande en av dom som bara står där. Som låter såna som "Hasse" och "Magnus" förstöra kvällen för en stackars kassörska som bara sköter sitt jobb och även förstöra nån timme för alla oss andra som bevittnade idiotin.
Mest förstörde dom dock för sig själva. Nästa gång jag ser någon av dom, framförallt "Hasse" som jag såg mest av, så kommer jag att med en svartaste svarta dödskall blick frysa deras inre till is och hoppas dom känner igen mig från den där julikvällen och försöka dra fram en liten liten känsla av skam. Om dom nu är kapabla att känna nåt sånt.
Jag vill inte vara en av dom som tyst ser på.
Jag vill heller inte vara en som ligger på sjukhus eller (hellre) sitter i en häktescell.
Än så länge är jag det översta.
Jag kan hamna mitt emellan, genom att t.ex. "spöa upp" en rånare/väskryckare/inbrottstjuv.
S.k. "envarsgripande". Tja, jag får ju isåfall egentligen bara stoppa och hålla fast tills polisen kommer men stoppandet kanske råkar ske lite bryskt och så kanske jag råkar landa olyckligt på banditen så att han får ont nånstans, det kan ju inte jag rå för.....
Frågan är om man hinner tänka ut nåt så våldsamt härligt i stridens hetta. Tveksamt.
Undrar om det här är mitt längsta inlägg hittills?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)