Det osynliga äpplet

Varmt rekommenderad lyssning!


Enligt min åsikt så är det en klockren förklaring på hur barn, framförallt till religiösa föräldrar, knuffas bort från logikens och verklighetens bana till den där saker kan existera trots att de varken syns, känns eller hörs.


Okej, jag förstår att en del inte orkar lyssna, så jag tar en kort (okej, lång) sammanfattning.


Tänk dig att du är ett barn som precis börjar få grepp om hur världen funkar; att en orange boll och en apelsin inte är likadana, att saker fortfarande kan existera fast du inte ser dem just för tillfället, att socker smakar gott. Du kanske är 1,5-2,5 år nånting.
Plötsligt en dag sätter sig hela familjen för att äta som vanligt, men nu finns ingen mat på bordet. Ändå sträcker dina föräldrar fram sina händer och gör en rörelse som att de skulle ta ett varsitt äpple från bordet och tar en tugga i det osynliga äpplet. De säger "åh, vilket gott äpple! Det är det godaste äpple jag någonsin ätit, helt fantastiskt söt och god smak!". Du blir förvirrad. Du ser ju inga äpplen, men dina föräldrar säger att det finns äpplen där och att det är de godaste äpplena som finns! Du blir rädd. Antingen har dina ögon slutat fungera, eller så har dina föräldrar blivit galna, alternativt ondskefulla lögnare. Alla tre alternativen livsfarliga för ett litet barn. Du vet inte vad du ska säga.
Du funderar precis på att avslöja att du inte alls ser några äpplen, men hinner inte öppna munnen innan din mamma säger nåt som sätter en extra lömsk twist på situationen. "Du ser väl äpplena, kära lilla du? Det är nämligen bara snälla pojkar och flickor som ser den här sortens äpplen. Ju godare man är desto godare smakar äpplena! De som inte ser äpplena alls är onda, hemska människor!"

Nu har du ännu ett hemskt alternativ till de tidigare tre. Kanske är det sanning om äpplena, men du är isåfall ett dåligt, ondskefullt barn eftersom du inte kan se dem... Du vet varken ut eller in. Kan saker finnas fast de inte syns eller känns? Kanske kan de det. Mamma och pappa säger ju det, och de är ju snälla och ger mig mat och leker med mig och allt möjligt bra. Antingen har de plötsligt blivit galna eller så är jag galen. Eller så är det verkligen så att saker kan finnas fast de inte verkar finnas. Det sistnämnda är det minst jobbiga alternativet, så förmodligen skulle jag spela med och låtsas se det där äpplet och låtsas att det var gott, och sakta men säkert suddas gränsen ut mellan fantasi och verklighet. Som tur är hamnade jag aldrig i den hemska situationen, men tusentals barn gör det varje år.

Detta är den största anledningen till att jag inte tycker religioner är värda "tolerans" eller "respekt" eller något annat positivt. Den toleransen slår mot de minsta och svagaste.

Min mors 21-åring berättar fantasier

Följande utspelade sig alldeles nyss:



Just som jag höll på att plantera om några kaktusar såg jag ett mystiskt litet ägg i en av krukorna. "Detta måste undersökas" tänkte jag och skred till verket.
Byggde en liten äggkläckningsmaskin av gamla pinnar och bråte som låg och skräpade här hemma och såg till att få fram en värme på runt 38,3 grader celsius.

Efter bara ett 80-tal sekunder kläcktes ägget och ut slank en gigantisk bakterie på uppemot 4-5 millimeter i längd. Han visade sig tala utmärkt franska. Tyvärr gör inte jag det så vi missförstod varandra hela tiden.
Så småningom framkom det att han var hungrig och jag gav honom därför en bit äpple att smaska på.

Han växte med en enorm hastighet och ju större han blev desto mer åt han, så till slut hade han ätit all mat jag hade hemma. En annan effekt av växandet var att han blev mer och mer mörkhårig och såg ut som en människa. När han till slut var nära två meter hög så hade han lärt sig prata svenska med en väldig basröst och visade sig vara Rickard Wolff.
Han ringde en taxi och försvann ur mitt liv lika snabbt som han hade kommit in i detsamma.

Jag kommer aldrig glömma den här dagen.

Det här är väl ändå att gå för långt!

Snälla, ta er tid och orka läs det här, riktig humor!

"Tidigt en morgon innan byn hade vaknat gick hon till järnvägsrälsen för att hoppa framför morgontåget. Men just denna dag var tåget tre timmar försenat och några släktingar hittade kvinnan och tog med henne hem. Vid ett andra självmordsförsök hällde hon en hel dunk fotogen över sig för att tända på men fick inte fyr på tändstickorna då de var för fuktiga. Tredje gången försökte hon hänga sig men inte heller det fungerade. Det var uppenbart att Gud hade en annan plan för denna kvinna. Bara några dagar senare kom en kristen granne förbi och vittnade för kvinnan som följde med till kyrkan. Där blev hon frälst, befriad från depression och kom hem som en totalt förvandlad kvinna."

Gud hade en annan plan??


Det handlar om ett helt vanligt klantarsel som inte ens lyckas ta livet av sig, det finns ett annat lika påhittat exempel på fredagkvällar i programmet "Hjälp!" i TV4.


Vem tror på sånt här???

Man måste ju ha förlorat ALL verklighetsuppfattning nånstans efter vägen och leva i en plastbubbla. Enda sällskap är det vakuum som tagit plats där det en gång fanns en logiskt tänkande hjärna.

Jag kan inte rå för det, det här är säkert fullkomligt olaglig hets mot folkgrupp men det må så vara.

I religiösa syften är det ju helt okej att "hetsa mot folkgrupper", det såg Åke Green till att fixa.

Det här är dessutom inte "offentligt", då man i syfte att läsa bloggen måste skriva in adressen i rutan eller på annat sätt frivilligt ta sig hit.

Så screw you christians!