Jag fick/tog SvD i fredags när jag åt lunch på Max i Västerås. Där i fanns den här artikeln.
Kommunistpartiets kongress har skjutits upp i ca 7 år. Lyckat.
"Butikshyllorna gapar tomma, el ransoneras igen och bristen på toalettpapper kan inte avhjälpas förrän i slutet av året, meddelade statsföretaget Cimex i måndags. Regeringen svarar med att sänka priserna på 24 basvaror – som bara kan köpas för hårdvaluta."
Men halleluja vilken bra sjukvård dom har!
Att en del svenskar på fullt allvar önskar att vårt land var mer likt Kuba är skrämmande. Väldigt skrämmande.
söndag 16 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Att förespråka kommunism är inte synonymt med att tycka att brist på exempelvis toalettpapper är önsvärt.
Att tycka att fri sjukvård för alla är en bra idé är däremot någonting som har med ideologin att göra.
Nä, det är jag fullt medveten om. Dock är det en ofrånkomlig konsekvens eftersom det inte finns några möjligheter att veta vad och hur mycket folket vill/behöver ha av det ena eller andra. En centralplanerare kan aldrig ha en aning om vad folket värderar högst.
Fri sjukvård för alla är en jättebra idé förutom att den i praktiken inte alls är fri/gratis.
Varför skulle en centralplanerare inte kunna ha en aning om vad folket behöver, vill ha och värderar högt?
Nej, det är sant. Den fria sjukvården är inte gratis. Den finansieras av folket och det är folket som sedan tar del av den trygghet som den fria sjukvården innebär. Om än i olika utsträckning.
Pudelns kärna består av att jag tycker att det är en bra idé att vi alla kan hjälpas åt att ta hand om varandra medan du verkar anse att en liten grupps trygghet och bekvämlighet ska gå före kollektivets.
Ganska enkelt. Centralplaneraren har inte någon hjälp av den viktigaste ekonomiska indikatorn: Priser.
Tillgång och efterfrågan bestämmer priserna. Tar man inte betalt för något så vet man inte hur mycket det är värt.
Vilken centralplanerare skulle på 80-talet tro att gemene man i framtiden vill ha en dator hemma, eller DVD-spelare eller GPS eller eller eller...
Nya saker uppfinns för att någon eller några vill betala för det. Om den fria marknaden stoppades idag och ersattes av planekonomi skulle utvecklingen tvärstanna och vi skulle fortfarande köra bensinbilar och titta på DVD-filmer om 100 år.
För att använda en liknande formulering som du använder i sista stycket: Jag tycker att det är en bra idé att var och en får göra vad hon eller han vill med sin tid och sina resurser medan du tycker att alla ska tvingas till att göra som staten säger.
"verkar tycka" ska det naturligtvis stå på slutet, eftersom jag inte vet säkert.
Angående det där om staten och tvång; låt säga att vi får en rödgrön regering i och med nästa val (håll tummar och tår!) med bl.a. höjda skatter som resultat. Jag har svårt att se det som tvång att betala dessa skatter när majoriteten av de svenska folket vill ha det så.
Visst, det är fint att vi har datorer, DVD-spelare, GPS och en mängd andra prylar. Vi har däremot även problem med människor som knappt får sin vardag att gå ihop och vad värre är - människor som inte får det att gå ihop. Vi har fattiga och hemlösa.
I USA är människor rädda för den aktuella lågkonjunkturen bl.a. av den anledning att ett förlorat jobb kan resultera i att man får leva på gatan.
Jag har en GPS. Väldigt bekvämt. Skönt att ha den när jag och syster irrade omkring i Gbg häromveckan. Men jag skulle gladeligen offra den bekvämligheten för ett rättvist samhälle.
Vi talar inte bara om GPS:er och DVD-spelare här. Det finns många saker som uppfunnits och gått i produktion för att någon kunnat tjäna pengar på det. T.ex. småsaker som vattentoaletter, elektricitet, telefoner, oljelampor, traktorer, hästplogar, hästskor, fiskekrokar...
Hade vi haft en underbar planekonomi från början hade vi alltså levt kvar i stenåldern fortfarande. Jag väljer hellre en annan väg.
Låt oss säga att du (C) befinner dig i ett rum med två andra personer, A och B. A säger "Alla som röstar för att jag och B ska få dela på alla pengar C har räcker upp handen." Både A och B kommer självklart rösta för förslaget och därmed har ett majoritetsbeslut tagits. Skulle du då lämna ifrån dig pengarna utan att klaga? Eller skulle det rentav kunna kallas för ett rån? Eller stöld?
Majoritetsbeslut rättfärdigar INGET!
Är jag inlåst i det där rummet, eller har jag möjlighet att förflytta mig till ett annat rum som befolkas av mer likasinnade?
I ditt exempel låter det som att C blir helt lottlös till följd av de andras beslut. Anser du att det är en rättvis förenkling av Sveriges skattesystem? Eller är det inte en liknelse av vårt samhälle?
Skicka en kommentar