Till vilken nytta?

Det är symptomet som behandlas, inte orsaken bakom.

I faktarutan står det "resultatet blev att de som opererats hade 16 procent lägre vikt efter tio år medan de andra deltagarna ökat med 1,6 procent under samma tid" men det handlar ju om ett snitt. Dessutom, de som opererats hade med största sannolikhet en vikt 6-12 månader efter operationen som var minst 30-50% lägre, och har alltså gått upp ganska ordentligt under de följande 9 åren. Förmodligen har de opererade ökat mer än de icke-opererade.


För en del, som klarar att bryta gamla vanor och starta ett helt nytt liv efter operationen, kan det säkert vara bra (förmodligen livsviktigt) att få en magsäcksförminskning. För andra, not so much. Visst, det kan nog ge en tillfälligt bättre hälsa och några extra år i livet, men efter ett tag är allt som förr igen om man inte "sköter sig".


Fettet sitter på kroppen, men det kommer från huvudet. Det är där behandlingen borde fokuseras.



Förresten, är det inte självklart att kirurger säger att "operation är det enda som fungerar"? Om en mjölkbonde säger att all vätska utom mjölk gör dig sjuk, tror du på honom?

Läsvärt

Det finns många intressanta inlägg på samma blogg/hemsida ungefär som det här.


En sjuk persons långa kamp för att få en medicin som han vet fungerar och som inte ger såna bieffekter som han får från den nuvarande medicinen. Självklart ska han få byta tycker jag. Men det tycker inte en del.

I sex år höll jag den fina sviten

Men igår sprack det.


Vet fortfarande inte vem jag ska skylla på.

McDonalds?

Det verkar så faktiskt.

Förkyld....

Jobbigt att vara sjuk.


Kändes ganska okej tidigare idag, men efter maten blev jag sämre igen...



Vill bli frisk nu. Orkar inte göra nåt vettigt, t.ex. skolgrejer eller nåt annat.




Dryyyyyyyyyyyyyyyygt.

Ännu en åkomma jag lider av...

Men det är väldigt svaga varianter av allting. Fast det här är nog en av dom jag ligger i "värst" stadium av:

Emetofobi!