Våga drömma!

Jag tycker mig märka att många, speciellt unga men säkert äldre människor också, inte vågar drömma om framtiden!

Eller så kan dom helt enkelt inte (bullshit!) tänka sig hur deras liv skulle kunna se ut om några år.

Förmodligen är dom rädda för nånting. Så är det väl alltid när man avstår från något? Man låter bli eftersom man är rädd för något som kan hända i samband med det. T.ex. kanske man inte vill flyga för att man är rädd att krascha. Eller så vill man inte ha barn för att man är rädd att bli som sina egna föräldrar..?

Man kan vrida och vända på det där hur som helst, men i grund och botten tror jag att väldigt många handlingar som vi avstår från beror på rädsla. Resten beror på att vi helt enkelt värderar nåt annat högre. Inget fel i något av det, självklart.


Hur som helst tror jag att det skulle hjälpa väldigt många att lägga sig (viktigt! Man tänker bättre liggande. Finns säkert nån vetenskaplig undersökning som visar det..) och tänka igenom hur man VILL att livet ska se ut om 10 år. Eller 1 år. Eller 50 år. Vilket man nu föredrar. Men 10 år är nog en ganska bra utgångspunkt för att ha gott om tid att ta sig dit.

Anledningen är otroligt enkel, men kanske inte så självklar för alla.

Tänk er att stå mitt på en fotbollsplan med ögonbindel, nån snurrar dig 10 varv så du blir lagom yr och sen får du order om att skjuta en boll i mål. Även om du får nån specialgrej på huvudet så att du ser rakt ner och kan träffa bollen riktigt bra så är det väldigt svårt att träffa mål när man inte ser målet.

Fråga 100 st 15-åringar vad dom vill göra om 15 år. Kan nästan lova att minst hälften säger nåt i stil med "ingen aning". Det är inte så konstigt att många lurar upp sig själva på läktaren istället för att nå målet, eller åtminstone träffa stolpen.

Samma sak gäller när man är 15 som när man är 30, 45 eller 75. Utan att se ett mål är det svårt att sikta rätt.

Sen kan ju målet ändras under tidens gång. Det viktiga är inte vad målet är utan att man ser det.


Själv vet jag ganska säkert var jag siktar på att hamna när jag är 50 år.

Jag har ett företag som tillverkar flygplan eller åtminstone flygplansdelar, bor i ett lagom stort hus (helst nånstans där det alltid är sommar) med Ida och ett par katter, har 2 barn som flyttat hemifrån och gör nåt vettigt av sina liv, har egen landningsbana i anslutning till huset och minst ett eget flygplan. Jag har dessutom råd att använda det flitigt. Och jag behöver inte bry mig om prislappar när jag handlar mat.


Sikta högt!

Konstig läskig dröm

Nu på morgonkvisten precis innan jag vaknade drömde jag nåt väldigt obehagligt och verkligt trots väldigt overkliga inslag.


Arboga var centrum för nån slags FN-hjälpsändnings-tjosan så stora flygplan från hela världen kom in och landade med grejer för att sen skickas vidare söderöver.

Av nån anledning var det något av ett jippo hela grejen så många stod ute på gatorna och tittade när stora fraktflygplan gjorde lågsniffar över stan innan landning.

Efter några hade gjort det kom en DC-10:a från Alitalia och skulle göra sin lågsniffning över en åker rakt framför där jag stod, ca 200 meter bort. Jag såg tidigt att det kom FÖR lågt och slog i hjulen i åkern som att den landade, och efter att ha åkt ca500 meter fram bakom en skogsdunge så small det och kom en massa rök.

Det kändes som en dröm i drömmen, väldigt märklig känsla när det känns overkligt i overkligheten.


Hur som helst gick jag mot kraschplatsen som visade sig vara en varm skön stor strand med varmt vatten där planet låg utan vingar 100 meter ut i vattnet.

På väg mot stranden syntes spår som tydde på att planet hade sick-sackat sig mellan några lagerbyggnader där den tappat vingarna och sen fortsatt ut i vattnet.





Tyd den drömmen den som kan.

Jag älskar drömmar. Skulle gärna lära mig "lucid dreaming" där man vet att man drömmer och kan kontrollera det som händer... Det vore nice.

Otroligt skön bild!

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2f/Hubble_ultra_deep_field.jpg



Man känner sig verkligen liten när man ser den där, men jag tycker det är härligt.


Att nån gång vara ute "i rymden" är en av mina största drömmar. Och då menar jag inte nån fjantig rymd-turist-resa som sniffar i atmosfärens utkant, utan en RIKTIG rymdresa, åtminstone runt månen.


Lär väl aldrig hända.

Amerikansk fotboll och bandy

Är väl egentligen ganska lika?

Ganska speciell sport för respektive land (jaja, vi delar bandyn med ryssland, men ändå) och båda är lite "konstiga" men har sin charm.

Trots det är amerikansk fotboll sjukt stort i sitt hemland med tiotusentals människor i publiken och stoooort mediauppbåd runt college-footballen, dvs nåt liknande "gymnasie-sm" i bandy.

Tänk om ändå bandy vore så.. Jag antar att det hänger på istillgången. Den är ju inte så bra söder om sundsvall. Konstfruset är dyrt.



Amerikansk fotboll kräver bara en boll och en gräsplan. Hoppas det växer i sverige också. Härlig sport, men den kräver lite mer hjärngymnastik än fotboll för att man ska förstå sig på den.

Kanske därför man sällan hör talas om läktarbråk och huliganer i amerikansk fotboll till skillnad från den andra?


På tisdag blir det nattvaket här hemma. USA-valet i kanal 5 med Filip och Fredrik.

Det gäller ju att hänga med i vem som blir president där man kommer bo sen. ;)