Skam och anpassning

Filip och Fredrik "skämde ut sig" igen.

Eller vilka är det som har nåt att skämmas över? Har nån det?

Dom som vågar göra nåt "knäppt" trots att dom vet att nästan alla andra tycker det är dumt, töntigt eller vad dom nu kan tycka...?

Eller dom som ser sig själva så väluppfostrade och ordentliga att dom aldrig skulle göra nåt liknande?

Om man tycker det är kul att göra nåt "förbjudet" i ett seriöst sammanhang, får man inte det?

När man är med en massa gråbruna och allvarliga personer, får man då inte försöka lätta upp lite genom att själv vara grön och levande?


Flocklivet har sina bra sidor men även rätt många dåliga.

Funderingar om sommar/höst...

Får se OM jag kommer in på Flygingenjör i Västerås, och isåfall OM jag tar den platsen eller om jag struntar i det och fortsätter nöta på med jobbet...

Kommer jag in där så vill jag ha så mycket pengar som möjligt för att förhoppningsvis komma ut med NOLL kronor i studielån.

Det betyder ingen resa i sommar och troligen ingen mer dom närmsta tre åren, inget flygcert eller nånting annat kul.


Den insatsen gör ju iofs att jag kan "vinna" ett jobb som ger betydligt mer betalt än att köra lastbil, så jag har råd med en massa kul saker sen istället.

Mycket som måste vägas in i beräkningen.


Å andra sidan, om jag skulle gå och krascha med bilen och dö sista veckan i skolan efter dom där tre åren så har ju tre år av mitt liv slösats bort totalt.

Det är inte lätt när det är svårt.



Tips mottages tacksamt.

Meningslöst inlägg.

Har egentligen inget att säga nu men jag blev lite inspirerad när jag insåg att minst två för mig okända personer läste mitt senaste inlägg. :)


Vågade först inte läsa kommentarerna, det gör jag nästan aldrig. :P

Främst för att jag är rädd att det ska vara nån surputte som klagar på det jag tycker, även om jag egentligen inte borde vara rädd för det. Jag backar inte för ordfighter och jag står för allt jag tycker, kan även oftast komma med ordentliga argument, men ibland skriver jag bara det jag känner och tänker just då och då händer det att jag inte har argument eller fakta bakom mig. Gillar inte såna tillfällen för jag tycker inte om att ha fel. ;)

Ska försöka bli bättre på att stå upp och erkänna att jag har fel när jag har det, men även försöka vara lite lite mer diskret och mindre rakt på när det gäller en del frågor.
Då slipper jag en massa arga människor och såna vill jag gärna undvika.

Vill inte gärna göra folk arga i onödan, däremot om det är nån som har helt (i mina ögon) idiotiska åsikter i nån fråga så får dom gärna tycka jag är knäpp.
Det är ungefär som F. Reinfeldt sa när den där galne diktatorn i nåt afrikanskt land (var det Nigeria?) tyckte Sverige och några fler länder var dumma för att dom klagade på diktaturen.

Citerat fritt ur minnet och troligen inte ordagrant:
"Jag ser det som en komplimang att han blir upprörd eftersom det betyder att vi inte accepterar brott mot dom mänskliga rättigheterna".

Nåt liknande sånt var det.

Huvudpoängen är:

Tycker en knäppgök att du är dum så vet du att det du säger är smart.


Som vanligt glider jag ordentligt från startämnet till slutämnet men det får ni leva med. :)